Åh Kristina guldet blev till sand....sjunger man i visan. Här hade man dukat upp till fest framför TVn i fredags, inbakad lax och ett lagom tempererat Chardonnay! Nu skulle det mysas! Vi skulle skåla i festyra när man förkunnade: "Årets 4 åring, vinnaren är JOCOSE"!! Vad hände? Ett unisont s.k. hjärnsläpp i juryn? Eller skymde dopinganklagelserna så till den milda grad att man inte kunde se till helheten, vad Jocose i konkurrens med samtliga 4 åringar hade presterat under hela året! Man fick inte ens se prisutdelningen i kategorien i TV. Man läste endast upp det pliktskyldigast mot slutet av sändningen, kanske lika bra det när det nu gick som det gick...Visst Colombian Necktie vann Derbyt, bland de enda gånger hästen överhuvudtaget inte galopperade! Men vi i Travkompaniet är ju sportsliga så Grattis då...Men i mina ögon (kanske enfärgade men ändå), skulle man kunnat döpa kategorien till Årets Snyting, för det var exakt vad det handlade om....Mina tankar går faktiskt i första hand till Ullis!
Men vi hade ju ytterligare en kategori att se fram emot, Årets Komet. Vem skulle det bli, visst borde det bli Johnny B Good, men efter snytingen visste man ju inte...Nu fick man i TV sändningen inte ens veta vem som vann utmärkelsen! Vad är detta?? Man fick gå in och kolla på datorn! Och....äntligen fick vi skåla! Ett stort Grattis till allas våran egen Komet!!
Man fick vänta ända till söndagen för att få något i travväg att glädjas åt. Då menar jag naturligtvis dokumentären om Helen Ann Johansson. Eftersom jag är kinkigare än vanligt f.n. så tyckte jag faktiskt att det var för lite Ina Scot!
Under nästan exakt fyra års tid, 1992-1996, upplevde trav-Sverige en närmast feberaktig stämning! Det här var Ina Scots år. Jag vill påstå att Sverige aldrig tidigare haft en fixstjärna av denna dimension, en stjärna som gjorde allt som begärdes (och lite till!) på tävlingsbanan som tillfredsställde massmedia i jakten på rubriker! Vi har aldrig haft en häst som Ina Scot. Och jag tror heller aldrig att vi kommer att få det fler gånger. Vilket absolut inte betyder att Ina Scot är landets bästa travhäst genom alla tider. Jag har alltid varit av den åsikten att var tid har sina stjärnor, och att det är orättvist att jämföra dem sinsemellan. Var fotbollspelaren Kurre Hamrin bättre än Henke Larsson? Nacka Skoglund mot Zlatan?
Men vad gäller massmedial bevakning så är Ina Scot störst. Big Noon, Frances Bulwark, Julienne, Ego Boy, Copiad, Legolas, Victory Tilly och alla andra får får ursäkta! Den nästan osannolika framgångssagan inleddes i ett Breeders Crownlopp på Jägersro 28 april 1992, då treårige Ina och Kjell P Dahlström vann mycket imponerande till oddset 8,70! Det skulle dröja länge innan Ina Scot stod i en sådan oddsnotering igen! Hon vann, hon vann och hon vann. Under hennes obrutna segerrad 1993 stod hon i ett högsta odds av 1,30, det var i Derbyt! När segerraden bröts den 7 mars 1994 i Ina Scots årsdebut (oddset var 10 för 10 hon var tvåa bakom Fay Topline på Mantorp) hade Ina Scot vunnit 31 segrar vilket fortfarande väl är världsrekord för varmblodiga travhästar! Den här siffran kommer möjligen att slås nångång. Men med garanti aldrig det antal storlopp som inrymdes i denna segerrad!
Ett utdrag: Färjestads Nordiska Treåringspris, Svenskt Travkriterium, försök o final, Breeders Crown försök o final för treåriga ston, Drottning Silvias Pokal, Stochampionatet med dubbla prissumman 1,5 miljoner eftersom Ina Scot som treåring vunnit Guldstoet, Svenskt Travderby försök o final (åter med dubbla prissumman på 2,6 miljoner eftersom hon vunnit Derbyhoppet som treåring)! Grand Prix de IÙET (europaderbyt) i Rom samt Breeders Crown försök o final för fyraåriga ston!
Som äldre så vann hon förutom världens mest krävande stayerlopp Prix d`Amerique, också europas tillsammans med Elitloppet tuffaste sprinterlopp Grand Premio de Lotteria i Neapel. Lägg därtill en fjärdeplats i Prix de`Amerique som sjuåring och Oslo Grand Prix som hon vann på nytt världsrekord för ston över medeldistans på 1000 metersbana 1,12,9. Sett i efterhand så borde det varit sluttävlat där men Kjell P, ville ge Ina Scot en tredje chans i Elitloppet, ett lopp som hade häxat å det gruvligaste vid tidigare försök! Ina var ofräsch efter Oslo och travade dåligt och blev rapporterad för orent trav i detta Elitlopp där hon var långt ifrån att gå till final! Stackars Ina! Detta blev i alla fall hennes sista start! Totalt startade hon 90 gånger, segrade hela 54 gånger och tjänade 20.252.530 kronor. Vid den tidpunkten var hon den vinstrikaste svenskfödda travaren någonsin. Under hela sin karriär galopperade hon endast fyra gånger! Vad säger man??
Jag hade förmånen att få se Ina Scot tävla live vid några tillfällen. det var en skön syn att se den långklivande märren med det underbara löphuvudet! Ina Scot vann sina lopp på alla sätt. I ledningen, bakifrån (Prix d Àmerique), det spelade liksom ingen roll, hon ville helt enkelt vara först i mål!
Däremot träffade jag bara Helen Ann vid ett flyktigt tillfälle i Gävle..Hon var där för att starta sin nyimporterade USA kanon Turnpike Taylor i något större lopp. Turnpike Taylor skulle stallas upp som avelshingst efter avslutad tävlingskarriär. han lämnade också några bra avkommor bl.a. aktuelle Opal Viking! Helen var känd för sin integritet och kallades ofta för "travets Greta Garbo". Lagom till Gävleresan hade paret Dahlström-Johansson införskaffat en ny transportbil. En lastbil som enligt reportage i Travronden skulle vara något alldeles extra. Bilen var också helläcker där den stod parkerad på Gävletravets stallbacke. Jag o min trogne vapenbroder Anders Öberg kunde inte hålla oss...vi gick ett par steg upp på landgången för att ta en närmare titt på underverket. Som kommen ur intet stod plötsligt fru Garbo bakom oss och frågade med en något frostig ton "vad vill ni då?" Jag log den ertappades leende och svarade "titta lite på bilen bara". Eftersom blicken vi fick kunnat döda så fann vi det bäst att skyndsamt avlägsna oss och be om ursäkt! Visst hon hade ju rätt, vi hade inget där att göra men jag tror inte att t.ex. Susanne Oscarsson hade uttryckt sig på det viset om ni förstår...
Ni som missade dokumentären får en ny chans på söndag kl.15! Ta den...
Happy Trotting!
