Forsbacka en regnig och grå tisdag i September. För mig personligen en av de gråaste tisdagarna genom tiderna! Spelade som vanligt tennis igår måndag. Var också som vanligt på Gymmet på måndag förmiddag. Kände mig verkligen glad och träningen flöt perfekt. Jag har järnkoll på pulsen eftersom jag kör samma tid och tempo varje gång på cykeln. Igår låg den härligt lågt, nåt som jag kände på mig eftersom jag mådde så bra. Efter Gymmet var jag till Hälsocentralen och kollade mitt Blodtryck. Visst Bingo där också! Värden som en 17 åring..Jag mådde prima.
Kvällens tennismatch inleddes med att jag hade en otrolig utdelning på allt! Eftersom också Urban kämpade som vanligt blev det en tuff match. Jag sprang upp stoppbollar, servade bra och kämpade på varje boll. Jag spelade i ren eufori, njöt av fulla drag och blev inte ens trött. Det var liksom min dag.. Sen tog det Stopp!! Så abrupt Stopp!!
Jag sprang som en galning på en "omöjlig" boll då det sa pang (så jag hörde det) i baksidan på höger lår. Sen kom den obeskrivliga smärtan som en rejäl snyting! Jag trodde jag skulle svimma och har nog aldrig känt en sån smärta. Förmodligen och naturligtvis hade jag övervärderat min fysiska status för dagen och jag gick från pigg 17 åring till överviktig 68 åring på en tiondels sekund. Jag som ofta brukar uttrycket "tiden kommer ikapp alla" fick nu själv ge uttrycket ett ansikte..
Låg länge på golvet på banan och spelet på sidobanorna stannade upp och folk kom till undsättning. De goda råden stod som spön i backen och jag fick hjälp att ta mig till omklädningsrummet. Min kompis Urban lade ett första stödförband, plockade ihop mina prylar och skjutsade mig hem. Vilken sorti..
Efter detta har jag legat med benet hårt tejpat i högläge, har svårt att överhuvudtaget röra mig utan smärta. Men men, nu sitter jag vid datorn. Det blir långtråkigt att bara ligga på rygg och titta i taket..
V75 tävlingar i Bollnäs i lördags och ännu en Travdag man kommer att minnas. Vi, Lennart "Hovan" Hovelius (Tre Kronors och Brynäs läkare i dryga 20 år), Rolle Carlsson (Maskens farsa) och jag, anlände lagom till tävlingsdagen efter att vi först besökt Olof Brunlöfs fina gård i Tönnånger. Där tittade vi bl.a. på några trevliga Kallblodsföl efter Hovfaksen (Hovans avelshingst som manageras av Olof och naturligtvis är döpt efter Hovan). En liten fin hingstunge med stor fläck i pannan heter åtminstone i nuläget "Lill Lennart" efter Hovan. Olof Brunlöf hade dock redan åkt iväg till Bollnästravet med Hovfaksen eftersom de båda som brukligt skulle jobba! Ett jobb som innebär att Hovis och Olof som vanligt när V75 körs på Hälsingebanorna Hagmyren och Bollnäs efter loppen skjutsar segrarnas ägare från Vinnarcirkeln till Stallbacken. Detta i en gammal fin Landå. Färden gick för oss vidare i det undersköna Hälsingelandskapet. Nu till Olofs bror Hans Brunlöf i Holmsveden. Där ju Hovan har sina utleasade fina Kallblod Pliggfaksen och Smefaksen. Eftersom Pliggfaksen skulle starta på V75 hade han och hästarnas tränare och kusk Hans Brunlöf redan lämnat gården. Bra tyckte Smefaksen eftersom han på det viset fick en dubbel portion morötter..
Snart var vi på Bollnästravet där Team Hultmans fixare och allt i allo Tommy Berghagen lagt ut fribiljetter i entrén åt oss. I V75s lopp 3 skulle så Hovans delägde (med Mats Sundin och Ulf Dahlén bl.a.) kanonhäst Nimbus C.D. göra debut i Gulddivisionen. Hästen startade som spelfavorit efter sina 4 raka bländande segrar hittills i år. Eftersom Nimbus tidigare tagit sina segrar från ledningen, där han stortrivs och dit han rusat iväg direkt från start vid sina tidigare segrar, var man nu spänd på hur hans kusk Örjan Kihlström skulle lösa dagens uppgift. Detta eftersom de nu fått ett bakspår bakom startbilen och alltså inte kunde blåsa iväg till ledningen direkt. Nu hade han ju ett helt gäng Gulddivisionshästar framför sig i starten. Under första varvet satt man i andra par utvändigt och det syntes att Nimbus bara väntade på ett tecken från Örjan att anfalla. Han ville ju så gärna fram till sin favoritposition i ledningen. Han såg också i det läget ut att vilja käka upp motståndarna framför. Men Örjan höll honom bestämt kvar i ryggar ända till knappt 400 meter återstod, då Nimbus fick full marschorder. Och så han spurtade! Trots att ledarhästen Västerbo Highflyer ledde med säkert 30 meter in på upploppet hann Nimbus och Örjan upp denne precis innan mållinjen! En av de svettigaste avslutningar på ett travlopp man sett! Där visade Nimbus (och Örjan) upp sina Vinnarskallar.
Stor glädje i Vinnarcirkeln naturligtvis, där Hovan blev intervjuad, likaså naturligtvis populära duon Örjan och Tränaren Stefan Hultman. Hovan passade på att hälsa till Mats Sundin som ju befann sig i Toronto för att avtäcka en staty av sig själv utanför Toronto Maple Leafs hemmaarena. Stefan berättade om Nimbus fortsatta matchning och passade också på att berömma skötaren Therese Forslund som gjort ett fint jobb med den tidigare lite besvärlige Nimbus men som idag uppför sig som det anstår en blivande Världsstjärna. Örjan å sin sida var som vanligt lågmäld men kunde inte sticka under stol med att han var oerhört impad över Nimbus insats och att han trodde det var kört när de fick så långt fram till ledaren in på upploppet.
Efter prisutdelningen och den sedvanliga fotograferingen inträffade då Toppengrejen som vi skojat om på vägen till Bollnäs. OM Nimbus skulle vinna så skulle ju Hovan få åka tillbaka till stallbacken i Landå dragen av sin egen Hovfaksen. Låter väl lite för bra och välregisserat för att vara sant!? Men nu slog drömmen in och här kommer en blank och fin Hovfaksen och med Kusken Olof Brunlöf i ståndsmässig frack med Hög hatt! Hur många ägare har efter en seger fått åka tillbaka till stallbacken i Landå efter en egen ägd häst? Snacka om välregisserat! I Landån åkte vi fyra, Hovan, Stefan Hultman, Rolle och jag. Stort!! Stefan kommenterade: "första gången jag sitter bakom ett Kallblod"! I loppet efter startade så Pliggfaksen med Hans Brunlöf och de båda gjorde ett bra lopp med en mersmakande fjärdeplats. Märkesdagen fullbordades när Stefan Hultmans Venkatesh och Örjan Kihlström vann V75s sjätte avdelning på nytt banrekord med 10,5! Glädjen på stallbacken var naturligtvis stor hos Team Hultman och det Proffsiga teamet Emil Magnusson, Jennie Ek, Lisa Skogh och Tessan och där dom två sistnämnda kunde räkna in ännu en varsin snygg seger för sina båda fuxar. Som sagt en Travdag man kommer att minnas! Och kan tilläggas, att de senaste två gångerna jag besökt en travbana Rättvik och Bollnäs har jag tack vare Nimbus CD och Hovan fått åka i Landå till stallbacken! Man tänker osökt på ordspråket "Om det regnar på Prästen så stänker det på Klockaren".
Nu sängläge igen..
Eder Flashen
