Forsbacka en svinkall och blåsig söndag i den bitterljuva tiden då Våren ännu inte besegrat Vintern fullt ut. Kylan gör tappert motstånd, men vi som varit med ett tag vet att det ju bara är en tidsfråga innan den ljuvliga Våren segrar. "Det gör ont när knoppar brister" osv.
Jag är också mycket glad över att jag köpte ännu en säck Solrosfrön till fåglarna, vi har nu 5 ggr så många fåglar vid fågelbordet som vanligt..Härligt att se. Speciellt Domherrarna som ju annars är en typisk vinterfågel..
I fredags var jag på besök i Änglamarken igen, för att fylla på Livskvalitén. Saker o ting har gjort att det nu var alldeles för länge sedan. Som vanligt rådde ett lugn och en harmoni man inte känner så påtagligt på något annat ställe. De duktiga skötarna gjorde sitt jobb på ett sedvanligt professionellt sätt, flera nya ansikten sen sist men dessa trevliga människor uppträdde i samma anda som brukligt på Yttersta. Det syns att man är noga med anställningarna. Bara de bästa får jobbet. :-). Madde W. har ju börjat på Stuteriet, det var ju ett tag sedan och nu var Lisa Skogh på semester i Australien vilket var lite synd då hon med sitt sätt att vara, alltid hör till ingredienserna i en god Må Bra Mix. Förhoppningsvis njuter Lisa av sin vistelse "Down Under", samtidigt som jag vet att hon saknar sina bäbisar på Yttersta.
Men jag fick ju träffa Stefan, Tommy, Kjelle, Emil, Jennie, Tessan och inte minst coole Pasi Aikio som jag bara har sett på TV innan..Detta eftersom saker o ting gjort att jag som sagt har dröjt ovanligt länge med vårens första besök på Yttersta. Pasis välkomponerade salladstallrik till lunch samtidigt som han betygade LCHF dietens fördelar skvallrade om att vi här har en noggrann kille som vet vad han håller på med. Låter bra! Och i takt med vårvärmen tinar "Catchdrivern" gubben Carlsson upp och kommer naturligtvis att besöka mitt "Shangri La" mer frekvent och normalt. Träffade härlige Minna (unghästavdelningen) bakom en unghäst på rakbanan och hon kallade mig för "Vårtecken"..med ett garv. Så kanske det är, och med ålderns rätt avstår jag numera backjobben i minus 25 och vintermörker som jag förr aldrig backade för..ingen blir yngre, men man vet aldrig, jag kanske dyker upp i vinterstormarna igen det finns en viss tjusning med det också.
Jag minns en kulen vintermorgon för några år sedan. Vi stod selade och klara på gången och skulle köra ut i minus 25 grader. Alla var inte så glada över detta, det knorrades lite här o där. Plötsligt ringde en mobiltelefon, en av tjejerna svarade (inga namn) och efter samtalet sa hon, "dom har ställt in hos Walmanns idag, för kallt". Då sa en av "våra tjejer" : "det kanske är det som skiljer"..Stora och tänkvärda ord som säger en hel del om inställningen hos de som vill tillhöra Elitserien!
Minns också att både skogsslingan och backen trots den stränga kylan var i perfekt skick och nästan som sommarbana eftersom Kjelle Magnusson hade suttit i traktorn hela natten och kört igenom, varv efter varv. "Nothing comes from Nothing" och att Kjelle den morgonen såg sliten ut vid frukostbordet efter att vi kört "första svängen" var bara ett understatement..Att sen solen flödade på förmiddagen gjorde att vi skrattade åt att vi ett tag funderade på alla livets helveten i den mörka morgonen...Ett fint minne.
I fredags körde jag en blivande Stjärna på Yttersta. Annars vet jag inget om Trav. Kändes exakt som när jag första gången körde Orecchietti, One Too Many, Energetic, Queasy, Jampacked, Gentleman, Rolling Stones, Marshland eller Jaded som ystra unghästar. För närvarande alltså "en oslipad Diamant". En häst som utstrålade POWER samtidigt som man måste köra honom som att det vore sytråd istället för tömmar. Ni som är vana att köra häst förstår vad jag menar. Inget för ovana. Han väntade bara på att nån skulle tända på Dynamiten.. När man vänder upp blir det annars så tighta ryggstycket alldeles slakt i 50 meter eftersom han lägger sig ner djupt med häcken...Rätar upp sig efter ett tag och ryggstycket återgår till spänt..Sen springer han och väntar på kommandon med öronen fladdrande och ryggraden går som en huggorm. Man njuter. Det smäller av grussprut i stänkskyddet mellan benen och i ansiktet. Man njuter så in i helvete! Man är i en annan värld. Man skaffar sig livskvalité. Vilken häst? Toreador 3 år e. Zola Boko u. Kastanjett e. Express Ride. Ägare Travkompaniet. Margareta W-Ks fantastiska förmåga att sätta namn slår också till här. 3 årskullen börjar på T. Namnet alltid med anspelning på mamman. Mamma heter Kastanjett och namnet är givet Toreador.. Notera! PS! jag körde också en annan fin 3 åring Travkompaniets Tentacles e. Donato Hanover u. Decapode e. Cumin, som skötte sitt jobb på ett fint sätt, men som häst betraktad kändes han mera "vanlig" om ni ursäktar. Nu är jag också väldigt bortskämd och fartblind när det gäller att köra Stefan Hultmans topphästar genom åren, så vem vet med 3 åringar, Tentacles kanske blir den bäste? Det är det som är det fina med unghästar innan dom startat, det enda man vet är att man Inte vet..Man kan bara ana..
Ha det bra därute i snålblåsten, men lita på en gammal gubbe Våren Kommer snart!
Minns ni detta? Ståpälsvarning!
