Det roligaste med hästarna är människorna!
Som finns kring hästarna!
På travbanorna alltså!
Innan jag första gången besökte en bana så fick jag veta att det låg en magisk stämning över exempelvis Solvalla en tävlingsdag. Det gjorde det! Surret i spelhallarna, kusarna ute för värmning, högtalarna med strömmen av information, de tindrande lamporna på oddstavlan, flaggspelen och den hektiska, laddade atmosfären.
Men dominerande, trots inramningen, var människorna!
Spelare försjunkna i tankemödorna kring alla siffror i ett program, Bo Widerberg diskuterande den V5:a han skulle tota ihop med tanterna i kaffeserveringen under huvudläktaren, typerna, karaktärerna. Alla de, som jag senare lärde mig känna igen mera som typer än som människor.
Jag hade lockats dit av en spelgalen kompis som talat om att det just den kvällen var ett utmärkt tillfälle att förstärka kassan, eftersom han hade fått "dyngsäkra" tips om vinnare i ett flertal lopp.
Efter avslutade tävlingar hade samtliga "dyngsäkra" vinnare varit synonyma med första delen av begreppet och i tionde loppet, då vi laddat de sista resterna av degen, var det dramatiskt med en tät slutstrid. Dock inte med vår pålle inblandad, för han kom sladdande femtio meter bakom de andra. Min kompis hängde över räcket på åskådarplats och då vår häst och kusk passerade oss så pekade han i riktning mot målet och skrek:
- DOM ANDRA SPRANG ÅT DET HÅLLET...!
Men då var jag inte längre så tänd på tävlingarna. Det var betydligt intressantare att studera människorna. Och redan då, den första kvällen, lärde jag mig dela in publiken i olika kategorier:
EXPERTEN - min polare - hade många bröder på plats. Men aldrig två i sällskap eftersom det i ett travlopp aldrig kan finnas två vinnare - om det nu inte handlar om dött lopp, vilket inte händer så ofta. EXPERTEN står alltid i centrum av en skara beundrare som suger i sig alla visdomsord. Jag gjorde bort mig grundligt då jag, efter att ha fått höra att en av experterna hade "säkra tips från stallet", undrade varför inte alla som jobbade i stallen var miljonärer.
PLATSLIRAREN. Där begreppet inte kommer sig av att han spelar hästarna på plats. Nej, han sitter alltid på samma plats på en av läktarna och det är snudd på katastrof om den platsen är upptagen då han kommer. Jag vet spelare som gått hem därför att det inte går att spela från en annan sittplats. Jag förmodar att det är en parallell till killen som hemma inte kan titta på en långfilm i TV om han inte får göra det från den egna fåtöljen.
NÄRSYNTE NISSE. Det här är gossen som aldrig missar en travtävling och tillhör stamgästerna på våra banor. Då man undrar varför han inte någon gång sitter hemma och tittar på tävlingarna i TV, så säger han att "trav ska upplevas på plats".
Jag följde med honom till banan en gång och då sa han att vi skulle vara ute i god tid för att få ett bra bord på någon servering. Sedan satt han där hela kvällen och såg loppen på bildskärmarna. Senare har jag kommit underfund med att han, och alla som gör på det sättet, måste vara närsynta!
NERVIGE NICKE har aldrig klarat av att se alla V5-avdelningarna om han är kvar med sin kupong efter de fyra första. Då det drar ihop sig till start i femte avdelningen så går han på muggen. Där installerar han sig i ett bås och tar fram ett tidtagarur. Han hör starträkningen och då kommandoordet "Kör" kommer, så trycker han på uret och vet att ett normalt lopp tar cirka två och en halvminut. Då den tiden gått rusar han ut från muggen, sprintar fram till en utsiktspunkt och kollar in vilken kusk som vänder upp för segerceremonier.
- Jag klarar inte av nervspänningen, säger Nicke. Det enda jävliga med den här metoden är att högtalarna hörs in på muggen, så jag får sitta där med fingrarna i öronen hela loppet.
ENTUSIASTISKA EIVOR representerar inte på något sätt alla hästkunniga damer som finns i travet, men man hittar henne på alla banor. Eivor bryr sig inte så mycket om siffrorna i programmen och det här med rekord, segrar och härstamning. Nej, för Eivor är det andra kriterier som gäller. En häst som halvminuten före start lyfter rumpan och avlägger några runda bullar på underlaget får Eivor att störta till spelluckorna.
- Det är ju självklart att en häst som gör så där blir mycket lättare under loppet, säger hon.
Eivor är också svag för kuskar med övervikt och trånga hjälmar, samt hästar med anlag för passgång och umgänge med motsatta könet.
Leta på de här figurerna nästa gång du besöker en travbana! Dom är inte särskilt svåra att hitta och du får en trevlig afton.
