Samma mamma.
Samma tränare.
Samma skötare.
Svenskt Travderby 2024 blev på många sätt en upprepning av 2021.
Då segrade Calgary Games på löpningsrekordet 1.11,7/2 640 meter autostart.
Så fort behövde inte Fame and Glory springa, tack vare att körande Björn Goop tilläts strypa tempot markant mitt i loppet.
Men resultatet blev detsamma för lillebror, som faktiskt var betydligt hårdare spelad än sin till derbyt obesegrade föregångare.
Detta sedan tyske uppstickaren Trogir visslat till ledningen från spår 6 och sedan välvilligt släppt över kommandot till storfavoriten.
- När jag såg att Trogir öppnade så fort tog jag det lugnt. Jag tänkte att han kommer att skapa någon slags rörelse där framme och att jag sedan med stor sannolikhet kommer att få överta ledningen, förklarade Björn Goop som tänkte precis rätt.
Väl där framme tilläts ekipaget dämpa farten till 1.13,5 på varvet och direkt långsamma 1.14,3 första 1 500 meterna.
Men under slutrundan blev det kamp och travsport när den är som allra bäst.
Detta sedan Örjan Kihlström styrt fram Daniel Redén-tränade andrahandsfavoriten Epic Kronos på utsidan och tryckt upp farten markant.
Positioneringssystemet visade 1.06-fart in i slutsvängen då Fame and Glory såg rejält ansatt ut.
- Det gick verkligen fort sista 800 meterna. Jag fick en lite obehaglig känsla 600 kvar, när Örjan såg ut att ha mycket att köra med och min häst gick på max. Han är inte superspeedig en kort bit, utan han ökar farten ju längre det går. Istället för att öka frekvensen så länger han på steget. Han kan inte springa fortare än så, däremot var han inte trött, fortsatte Björn Goop.
Men slutsvängen kom som en räddande ängel för Fame and Glory som kunde återta kommandot och sedan vägrade släppa upp sin utmanare i ny närkamp.
- Det blev en riktig batalj. Min häst var jättefin, ruskigt fokuserad, smidig och bra. Han har en så enormt fin inställning och vill verkligen göra sitt bästa hela tiden. Sedan var Örjans häst fantastisk och bjöd verkligen upp till kamp. Vi fick ta ut oss. Det var tappra hästar som kämpade hela vägen, konstaterade segerkusken efter karriärens andra derbyseger.
- Min första seger med Conny Nobell är min mest emotionella. Det var vår egen häst och loppet som pappa (Olle Goop) hade försökt vinna så många gånger. Att få vinna igen är fantastiskt. Derbyt är det mest klassiska lopp vi har, det som alla drömmer om, summerade Björn Goop.
Bäst i familjen
För Timo Nurmos innebar det femte gula derbykavajen och den första sedan Calgary Games. Och det var en uppsluppen tränare som jublade högt på innerplan efter loppet.
- Det är alltid lika kul att vinna här. Efter kriteriet så började vi sikta mot den här dagen, och vi lyckades. Det har inte varit några stora bekymmer, han har tränat som planerat nästan hela tiden. Allt gick bra. Nu är man ganska tom, men det kommer känslor senare. Varje derby man vinner är unikt, idag kan man inte tänka på det gamla, bara vara glad. Jag är inte stolt, jag tänker inte så, men jag är väldigt nöjd, konstaterade landets ledande unghästtränare.
Vad är hemligheten kring att du kan få fram hästar med sådan otrolig styrka?
- Man måste jobba hårt och långsiktigt. Träna en längre tid och ge hästarna chansen att återhämta sig efter jobben. Självklart gör tiden, när man hållit på så länge, att man litar på sig själv. Ägarna betyder också mycket, att kunna ge lugn och ro och bara sikta och satsa hit. Sedan har hästen en fantastisk skötare också.
Skötaren heter Fredrica Sandberg.
Samma kvinna som stod bakom Calgary Games för tre år sedan, och åtskilliga andra topphästar i stall Nurmos.
- Det är kul. Men jag ska inte ljuga, det är ganska jobbigt också när hästarna är favoriter, det är så mycket press inför. Det är så mycket som kan gå fel på vägen och allting måste klaffa. Just nu är jag oerhört stolt och glad, framförallt jättestolt över hästen. Han är fantastisk, berättade Sandberg om fyraåringen som därmed hemfört landets två största unghästlopp och snuddar vid tio miljoner kronor insprunget på sina blott tolv starter i karriären.
Det innebär att Fame and Glory passerat storebror Calgary Games i meritförteckning och trots att han ”bara” behövde springa 1.12,3 för att vinna sitt derby kan kalla sig bäst i familjen.
Och Olympia Tilly går till travhistorien som den första mamman på över 90 år att ha fostrat två vinnare av största unghästlopp.
”Hade fulla händer i det läget”
Bland förlorarna var inställningen efteråt samstämmig, att det låga inledningstempot gjorde det omöjligt att hämta något under slutvarvet.
Den som gjorde slag i saken och försökte var alltså Örjan Kihlström, vars häst måste få överbetyg som tapper tvåa.
- Det är klart att det hade varit en fördel för oss om Björn hade behövt jobba lite mer för att komma till ledningen. Min häst gick väldigt starkt, men fick inte travet att stämma helt runt slutsvängen. Jag fick ta det lite på säkerhet där och vi tappade lite mark som vi aldrig kunde jobba ikapp. Hur som helst, Fame and Glory var lite mer komplett. Han kunde öppna bättre än vår häst och fick en bättre position, det avgjorde idag. Jag kan inte hitta vad jag skulle ha gjort annorlunda för att vinna loppet, så det är inte så mycket att gnälla om, det är bättre att hylla vinnaren, förklarade Kihlström.
Tredjepriset gick till Fredrik Wallins Global Etalon, som kom fram på innerspår från tredje invändigt och klättrade i rygg på vinnaren över mål med sitt norska huvudlag sparat.
- Hästen var jättebra och jag är ganska nöjd med placeringen. Sedan är det klart att man velat få chansen, för han hade krafter kvar. Men om inte Trogir hoppar så kanske vi blir femma. Så lite besviken, men ändå nöjd, konstaterade körande Magnus A Djuse.
Mer tillfreds lät Dwight Pieters som styrde Maria Törnqvists Macahan till fjärdepriset i duons första derbyfinal.
- Jag är jättenöjd, självklart. Att vara fyra i derbyt bakom de där hästarna, det är häftigt. Vi var med i matchen, det är en bra känsla. Man lär sig hela tiden när man är med i sådana lopp också. Det var en bra erfarenhet. Någon dag är vi kanske på prispallen, sade belgaren.
Loppets stora förlorare blev den tyske uppstickaren.
Trogir visade att han är snabbare i benen än någon av sina svensktränade kullkamrater, men galopperade snöpligt i slutsvängen, kloss i rygg på vinnaren.
- Hästen var riktigt bra. Men i sista sväng hade jag lite för mycket att hålla i. De tryckte på utanför och bakom oss, då blev han för laddad och galopperade. Jag hade fulla händer i det läget. Det var synd, konstaterade Michael Nimczyk som fick vända söderut tomhänt med derbyts stora färgklick.
