Ibland då jag har mina mörka stunder, så
slår det mig att vi som
gillar hästsport gör det därför att vi inte klarar
något annat. Rent fysiskt alltså.
Ofta gör jag det i stunder då någon av polarna
haft lycka med sig på V5, ibland händer det då
jag möter deltagare i ett korpgäng.
Det senare – korpspelandet –
drabbar ju killar som normalt ska ha
nått ålder och visdom, men jag undrar förstås
om inte exempelvis
korpfotboll är ett av de allvarligaste
varningarna att det nu är dags att ta det lugnt.
Så där tycker inte Jonsson. Han är lagledare
för ett korplag i fotboll och anser att laget ska
träna fem dagar i veckan för det gör ju
landslaget. Så här års ska man uppehålla
formen fram till våren genom att nöja sig med
tre veckopass. Det är faktiskt lite underligt att
laget – med tanke på de hårda och
många träningspassen – består av ett
gäng rundmagade herrar med dålig
syreupptagningsförmåga.
Jonssons lirare spelar korpfotboll för att gå
ned i vikt och därför att de känner de
nostalgiska vindarna fläkta då tränaren i
omklädningsrummet eldar på med
”nu-ska-vi-ta-de-jävlarna”!
I övrigt tycker de att det är rätt jobbigt att
skubba runt på små grusplaner och bli så
stela i benen att det är kämpigt att ta sig till
jobbet nästa dag.
Jonsson har gått tränarkurs. Steg ett, heter
det. Om man gjort det så sätter man på sig ett
märke på ärmen och kommenderar alla att
stå
med fötterna i kors och känna sig avspända.
Ingen i Jonssons lag känner
sig avspänd. Däremot är det ett flertal som får
sendrag.
Det är dyrt med korpfotboll. Jonssons lag
satsade själva pengar till en uppsättning
dräkter till första matchen. Men redan nästa
match fattades fem uppsättningar som
spelarfruarna slarvat bort i tvättmaskinerna.
Damerna fick som straff köpa nya dräkter,
men de hade inte klart för sig att alla borde ha
samma färg, så när Jonssons gäng sprintade
in på plan såg det ut som om ett tivoli kommit
till stan.
Jonsson säger att man blir sund och frisk av
att spela korpfotboll. Frånsett att man i truppen
har en ledbandsskada, tre skadade menisker
och två stukningar, känner sig alla som nya
människor. Visserligen har de nya
människorna blivit några år äldre och ökat i
vikt och omfång, men det kan hänga ihop med
den Jonsonsska hårdkörningen.
Det sämsta med Jonsson är att han är
spelande tränare och dessutom bäst i laget
på matcherna. Så om spelarna blir griniga på
träningarna och säger
”gör-det-bättre-själv-då”, så
gör han det.
Som förebild för hur laget ska spela har
Jonsson Malmö FF, från det
lagets storhetstid. Spelarna har föreslagit AIK
från 20-talet med Putte Kock och grabbarna,
för det gänget hade en taktik som gick ut på att
alla spelarna ställde sig på sin egna del av
planen och sedan stod kvar där. Men det
duger inte åt Jonsson. Så det får bli Malmö FF.
Under den kommande vintern ska Jonsson
köra mental träning en gång
i veckan. Han tycker att spelarna är för
bortskämda och erinrar om sin egen ungdom
uppe i Dalarna där klubben inte hade råd med
mer än ett par
fotbollsskor som stjärnan i laget fick använda.
Vilket ledde till att publiken – vid alla
situationer då det luktade mål –
entusiastiskt skrek:
--SKJUT DU, EINAR, SOM HAR
GREJOR…!
