Det måste erkännas att man ibland kan bli lite
snurrig i de övre delarna av kroppen då man
läser hästsporttidningarna och får i sig allt det
som ska ske inom V75, V64, V5, "Dagens
rätt", dubblarna o.s.v. Läser om en tränare
som berättar att hans häst inte klarar av att
resa därför att han är så nyfiken.
På en främmande bana springer han hela
tiden och vrider på skallen för att kolla in allt
det nya. Vilket jag har full förståelse för.
Eller tar jag del av en tränares tillfredsställelse
över hur miljöombytet förändrat hans kuse.
Jag är likadan!
Blir som en helt annan människa på
Kanarieöarna. En annan häst ska jag inte
spela därför att man nyss bytt käk åt honom,
och en kvinnlig tränare anförtror läsarna att
hon och hästen trivs bra ute i skogen. Vad hon
nu menar med det?
Det var enklare förr! Då gick man på Solvalla
och spelade i 2-kronorsluckan och i sista
loppet ställde man sig bredvid kön till
100-kronorsluckan och fantiserade om
människorna som stod där. Vem av de
svettiga gossarna i kön var kassören, som
samma eftermiddag lånat en
slant i firmans kassa och nästa morgon
skulle betala tillbaks stålarna?
Det var enklare på landsorten också! Där var
det liksom inte så kinkigt med hästar och
kuskar och om man hade de rätta kontakterna
så gick
det ju att få veta vem dom hade bestämt skulle
vinna tredje loppet. Och om ett kallblod såg
ovanligt smäckert ut så förklarades det
av en rodnande hästägare att han "väl inte
kunde rå för att grannen hade en
fullblodshingst i hagen intill, och hur ska man
kunna vakta hästarna hela dygnet?"
Ni har väl hört historien från den lilla bybanan
där ordföranden i kommunens fullmäktige
också var bas på tävlingsarenan och före en
tävling
råkade komma in i ett stall där en bonde höll
på att truga i
sitt kallblod en näve vita tabletter.
-- Vad är detta? röt pampen. Ger du hästen
otillåten medicin?
-- Nädå, försäkrade hästägaren, det här är
bara sockerpiller. Han älskar sockerpiller. Ta
några tabletter och smaka själv så får du
känna!
Fullmäktiges ordförande avsmakade tabletter,
de smakade verkligen sött och han sa
motvilligt:
-- Nåja, det tycks stämma...!
Varpå han avlägsnade sig.
In trädde istället den inhyrda körsvennen för
att av hästägaren få veta hur klenoden skulle
köras i loppet.
- Det är ganska enkelt, sa denne. Du ser bara
till att du har fritt spår och hänger med dom
andra hästarna. Och då du kommer fram till
upploppet så styr du ut....Då är det bara
kommunfullmäktiges ordförande som kan
hänga med..!
Det är många gamla hästsportdiggare som
grips av nostalgi vid tankar på de tiderna.
Liksom det är många av dagens diggare som
får ett skimmer över anletet då de tar del av
Travkompaniets planer; Kusar med historisk
härstamning, toppenförutsättningar för
uppfödning och träning och en entusiasm
som smittar av sig.
Det kan stunda festliga tider på våra travbanor!