Morgonen på Grosbois utanför Paris i söndags var riktigt fin. Mycket bättre än vad väderprognosen hade sagt dagen innan då det skulle vara grått och regn. Visserligen skulle vi få mycket av den varan senare på dagen, men det visste vi inte då. På Grosbois rådde rena söndagsfriden trots att man i flera av borgarna på den mäktiga anläggningen som bäst förberedde sig inför årets största travlopp, Prix d´Amerique.
Det var något i luften
Det kan låta som en efterhandskonstruktion men runt Maharajah var det något alldeles speciellt den här morgonen. Det var liksom något i luften något som det inte hade varit tidigare år.
Hingsten hade som vanligt börjat morgonen med ett par timmar i hagen efter frukosten. Efter det började förberedelserna inför dagens stora drabbning. Något som han hade full koll på, nu var det dags för tävling. Normalt står vår kung lugnt och bara mumsar på sitt hö när Lisa pysslar om honom. Den här förmiddagen var han ruggigt taggad, slängde otåligt med sitt huvud, nafsade irriterat efter Lisa och tog ett varv runt i boxen med ojämna mellanrum. Samtidigt som han såg taggad ut och var lite otålig, riktigt lyste det av harmoni om honom.
I år är det er tur
Innan vi kom iväg till Vincennes kom Jörgen Westholm förbi borgen där Maharajah var uppstallad.
Han sa något som vi alla innerligt hoppades skulle stämma;
- Förra året sa jag före loppet att Royal Dream skulle vinna, och han vann. I år säger jag grattis till er redan nu! I år vinner ni, i år är det Maharajahs tur!
Och tänk så rätt han fick!
