HISTORIK
Örjan Kihlström. Han som kallades "underbarn" redan tidigt i karriären som travkusk. Senare har han fått andra smeknamn, alla med en sak gemensamt; de bygger på hans skicklighet som kusk. "Gubben i lådan", är väl bara det senaste i raden.
Jag når honom på telefon när han är på väg hem i bilen från tävlingar på Eskilstuna. Det blev två vinster. En vanlig dag på travet, för Kihlström. Annars är det inte alltid så lätt att få tag på Örjan. Än mindre att försöka träffa honom. Om man nu inte har chansen att dyka på honom på travbanan. För det är där han tillbringar större delen av sin tid. Ja, förutom tiden med familjen. Det var därför han slutade som travtränare. För att få mer tid till familjen. Och nu har han åtminstone en del dagar fria att tillbringa med sin fru Madeleine och sönerna Edvin och Karl.
Örjan föddes I Bollnäs för dryga 39 år sedan. På gården hemma var pappa Ivar Kihlström travtränare. Men redan när Örjan var två år gammal flyttade familjen till Bromma, och Ivar blev tränare på Solvalla. Men gården i Bollnäs fanns kvar och gör så än i dag. Pappa tog upp hästarna dit på sommrarna, så jag var ju mycket däruppe, och är fortfarande en del, säger Örjan och fortsätter.Det är en hel del trav och hästar i släkten, förutom jag och pappa då. Farbror Börje Kihlström har varit champion på Bollnäs. Kusin Peter Eriksson och hans pappa Kjell Eriksson, också Bollnäs. Med detta i åtanke undrar man ju om det funits några som helst andra planer för Örjan, än att bli travtränare och kusk.
Nej. Jag har aldrig haft en tanke på att syssla med annat än trav. Pappas hästar fanns ju där hela tiden, och jag började sommarjobba hos honom på sommarloven. När jag slutade 9:an så började jag jobba heltid hos pappa, säger Örjan.
Ivar Kihlström nämns i travkretsar med respekt. Så också av Örjan, som ser honom som en förebild. Jag minns Ivar från Solvalla. Jag minns också Örjan från tidigt i hans karriär, tidigt 80-tal, då han fick börja köra häst som 18-åring. Snacket på Solvalla gick om att "den där Örjan Kihlström, Ivars son, han blir bra han", och mer i den stilen. Hans skicklighet som körsven upptäcktes tidigt av de allra flesta.
Örjan själv minns sitt allra första lopp.
Ja, jag var 18 år, först då man får börja köra lopp. Det blev gallopp direkt. Men sen blev det seger i min femte start. Hästen hette Jarramas och det var pappa som tränade, minns Örjan.
Örjan fortsatte att köra allt fler hästar åt Ivar, som samtidigt körde allt färre lopp. Det blev på så vis en mjuk övergång när Ivar lade av samma år som jag tog ut licens och blev egen tränare, som 23-åring. Men han ordnade en snygg avslutning. Vann V-65 lopp sista dagen han körde lopp, berättar Örjan, inte helt utan stolthet.
Örjan bakom en av de bästa hästar han kört: Igor Brick.
KARRIÄR
Egen tränare endast 23 år gammal alltså.
Men det varade inte mer än 6 år. Sedan fick det vara nog. Orsaken? Det blev för lite tid över till familjen. Ingenting annat, säger Örjan.
I stället blev han kusk på heltid. Vilket många hyllade honom för. Inte beroende på hans oförmåga som tränare utan för hans skicklighet som körsven. Nu stod Örjan Kihlström till förfogande för hela sveriges travtränarkår. Ja, Örjan väljer förvisso själv var och när han kör, men möjligheten att nyttja
Örjan Kihlström som kusk ökade betydligt. Jag frågar hur det rent praktiskt fungerar att vara kusk på heltid, efter amerikansk "catchdriver"-modell.
Jag har ju samarbete med en del tränare som jag kör hästar för regelbundet. De ringer och berättar för mig till vilka lopp de anmäler sina hästar. Sedan ringer jag till sekreteriatet på varje bana jag ska till och säger att jag finns på plats under en tävlingsdag. Till
sekreteriatet ringer sedan tränare och frågar vilka kuskar som finns lediga för deras hästar, förklarar Örjan.
Och han trivs med livet som kusk. Ja, det gör jag. Det har blivit betydligt mer tid för familjen. Särskilt dagtid. Annars kör jag
lopp sex till sju dagar i veckan. Åker bil till banan om det är 30-35 mil. Annars blir det flyg. Så särskilt många kvällar med familjen
blir det kanske inte.
Saknar du tränarbiten?
Det är klart att det kan vara kul att träna upp en häst från grunden och sedan få fram en riktigt bra häst. Men, nej, det är inget jag saknar.
Att fråga Örjan Kihlström om fritidsysselsättningar känns i efterhand som att ha frågat Stefan Hultman om han kan springa 100 meter på 10 sekunder. Kanske en gnutta överdrivet. Men ändå. Han säger att han utslaget över ett år har en dag ledigt i veckan. Sedan brukar det bli 14 dagars semester med familjen. Helst vintertid med resa till solen. Därutöver kan det komma någon ofrivillig avstängning. Men om Örjan får välja själv så är valet hur en ledig dag spenderas enkel:
Kliver upp hemma. Åker och lämnar ungarna vid 9-tiden. Tar en golfrunda. Åker hem med familjen. Äter gott och umgås hemma, säger Örjan.
TRAVSPORTEN
Samtalet går över till travsporten. Svensk travsport. Vi diskuterar spel, mediabevakning och kommer in på sportens organisation.
Tycker svensk tarvsports organisation genomgående fungerar väldigt bra för tillfället. Men med de omsättningar vi har i dag måste
det gå att höja prissummorna. Framförallt på mellanbanorna. Det bara måste finnas mer pengar att dela ut, säger Örjan, utan att låta
upprörd men engagerad.
Och Örjan, som besöker de flesta travbanor i landet under året, passar på att ge en eloge till alla banor i landet. Även då vi jämför med utländska banor.
Tycker alla banor i Sverige sköts riktigt bra på alla sätt och vis. Som jag ser det är vi överlägsna organisatoriskt på nästan alla
punkter, säger Örjan.
Hemmabanan Solvalla?
Otroligt fin bana. Allting fungerar, svarar Örjan snabbt.
När vi ändå är så positiva försöker jag i min iver med att vi väl är bäst i världen också rent sportsligt, med då bromsar Örjan en aning. USA är före oss. Även om det är nästan omöjligt att jämföra. Frankrike är väl också kanske hacket före, men annars så håller vi
oss väl framma, säger Örjan.
Världens bästa kusk?
Kan jag inte svara på. Men svenska kuskar tillhör världseliten. De olikheter som fanns hos kuskar från olika länder tidigare har jämnat ut sig. Framförallt beroende på att allt fler kör internationella lopp, svarar Örjan.
Örjan låter allmänt optimistisk om sportens framtid, som han tycker ser ljus ut och i dag har alla förutsättningar.
FRAMTID
Årets första sex månader har avverkats. Och de närmaste månaderna avlöser storloppen varandra, såväl i Sverige som runt om i Europa. Örjan själv har alltså kört nästan 700 lopp så här långt. Just vunnit sin hundrade seger. Kört in nästan 10 miljoner kronor. Har som tidigare år ständigt en segerprocent på runt 14%. Ganska fantastiskt med tanke på hur många lopp han kör, och i allra tuffaste konkurrens. Och Örjan låter nöjd med året så här långt.
Ja det får jag vara. Roligast har var varit Igor Brick, segern i Östersund. Sen finns det så mycket att se fram emot, många stora lopp
framöver här, säger Örjan. Då talar vi de närmsta månaderna. Men om vi blickar framåt 20 år i tiden. Vad gör Örjan kihlström om 20 år? Var befinner han sig?
Om jag lever, svarar Örjan, skrattar, och förtsätter:
Då bor jag kvar i Sverige. Har inga planer på att flytta utomlands. Inte omöjligt alls att jag kör fortfarande. Jag hoppas det. Kanske har jag börjat träna igen också. Det där vet man aldrig.
Då var vi där igen. Örjan verkar inte vara mannen som gillar att vara sysslolös. Och om tjugo år kör han fortfarande lopp. Och kanske är han tränare igen. Och ja, hur var det med det där med att dra ner på temot egentligen? Skulle inte det ske redan nu? I år?
Jo, men det ska jag. Försöka köra färre dagar i alla fall. Och jag tycker jag dragit ner en del i år, avslutar Örjan.
Närmare 700 lopp körda. Halva året har gått. Och så här års är det fler tävlingsdgagar på travbanorna än någonsin? Ja, vi får se hur det går. Vi är nog många som dock tycker Örjan knappast kan vara på travbanan för ofta. För Örjan Kihlström tillhör utan tvivel en av vårt lands bästa körsvenner genom tiderna. Sen ska familjen säga sitt.
Faktaruta
Namn: Ivar Örjan Kihlström
Ålder: 39
Familj: Fru, Madeleine. Två söner, Edvin och Karl.
Född: I Bollnäs
Bor: Sollentuna
Yrke/befattning: Travkusk
Tidigare erfarenhet: Arbetat hos Pappa Ivar Kihlström. Egen tränare 6 år.
Fritid: Golf (8 i handikapp), skidor och motion i allmänhet.
Äter gärna: Husmanskost
Dricker gärna: Vatten
Drömresa: Australien
Favoritmusik: Det går i perioder. Populärmusik. Gillar inte Jazz.
Läser: Facklitteratur och dagstidningar
Ser på TV: Någon film samt sport.
Favoritfilm: Dansar med Vargar
Skådespelare/skådespelerska: Ingen särskild.
3 saker att ta med till en öde ö: Mat, vatten och familjen.
5 bästa travhästar genom tiderna: Mack Lobell, Varenne, Ego Boy, Monni Maker, Copiad.
5 bästa jag kört: Igor Brick, Etain Royal, Mr Lucken, Handbag, Pride Farming.
Bästa travloppet jag sett: Elitloppet 1995 med Copiad och Pine Chip.
Största meriter: Vinst i Stochampionatet med Royaling 1992, Gran Premio De´aumo med Mr Lucken, Oaks med Pine Princess 1998,Breeders final med Pine Princess, Imposant Sund och Glory And Gold, Årjängs sprintern Igor Brick år 2000 samt Jämtlands stora pris med Igor Brick 2001.
Förebilder inom travet: Pappa Ivar Kihlström.
Drömstammen på travhäst: För svårt.
Drömmål i karriären: Vinna Elitloppet, derbyt eller kriteriet.
Kuriosa: Åker Vasaloppet. I öppet spår, måndagen innan "riktiga" Vasaloppet, körs Trav-vasan. Brukar vara 70-80 deltagare; kuskar, tränare, hästägare m.fl. Har deltagit 5-6 gånger. Kommit i mål alla år utom i år, då det var för kallt minus 35 grader och var dåligt tränad. Har åkt på sju timmar som bäst.
